Markduk, fiberduk, geotextil och geoduk är olika namn på samma typ av produkt, och de används i en lång rad markprojekt från enkla trädgårdsrabatter till större vägbyggen. Det som många inte känner till är att det finns markduk i flera bruksklasser som skiljer sig markant från varandra, och att välja fel klass är ett av de vanligaste misstagen vid markarbeten.
Den som köper en för tunn duk till ett projekt med grov sten riskerar att duken går sönder redan under anläggningsarbetet. Den som köper en onödigt kraftig duk för ett enkelt trädgårdsprojekt betalar mer än nödvändigt. Kunskapen om klasserna är alltså praktisk och konkret, och den sparar både pengar och frustration.

Vad gör en markduk egentligen?
Grundfunktionen är att separera två jordlager från varandra. Utan en duk trycks grus ner i leran under och lera vandrar upp i grusskiktet. Det leder till sättningar, försämrad dränering och att bärlagret förlorar sin funktion över tid. Markduken fungerar som en barriär som håller lagren separerade, och eftersom materialet är vattengenomsläppligt kan dränering ske normalt utan att finkornigt material filtreras upp i rätt riktning.
Utöver separationsfunktionen används markduk som ogrässkydd under dekorsten och grus, som skyddsmaterial utanpå dräneringsplattor och som underlag vid gräsarmering. Det är en mångsidig produkt som används i flera olika sammanhang, men vars funktion förändras beroende på vilken klass som väljs.
Det avgörande vid klassval är hur grovt materialet ovanpå duken är, inte hur tung belastning som planeras. En duk under en grusuppfart väljs efter stenstorleken i basmaterialet, inte efter hur tunga bilar som ska köra på den.
De fem klasserna och vad de klarar
| Klass | Stenstorlek | Typiska användningsområden |
| N1 | Finkornigt material, rundad sten | Enkel separation, rörgrav med kohesionsjord, infiltration |
| N2 | Upp till 100 mm | Gångstigar, uppfarter, dränering, ogräsduk, gräsarmering |
| N3 | 100–200 mm | Bergkross 0–150, parkeringsplatser, husgrunder, vägbyggen |
| N4 | Över 200 mm | Tunga vägar, tung trafik, grov fyllnad |
| N5 | Specialprojekt | Stora infrastrukturprojekt, extra hög slitstyrka |
N2 är den vanligaste klassen för privatpersoner och täcker de flesta projekt i trädgård och på tomten. N3 är det som anläggningsentreprenörer oftast väljer som allround-alternativ vid professionella markarbeten. Den som anlitar ett proffslag för en husgrund eller parkeringsyta kan räkna med att N3 är standardvalet.
Den som söker markduk i flera bruksklasser hittar hos Markgrossen ett sortiment som följer den nordiska klassificeringsstandarden NorGeoSpec, med dukar som uppfyller kraven i AMA Anläggning och som är godkända för professionellt markarbete. Produkterna levereras inplastade för att skydda mot solljus under förvaring och transport.
Vanliga projekt och vilken klass som passar
Det är lättare att välja rätt om man utgår från projektet i stället för specifikationerna.
- Grusgång i trädgård: N2 räcker i de flesta fall. Kombineras gärna med en svart duk om ogräsbekämpning är prioritet, eftersom svart färg blockerar ljuset bättre och minskar fotosyntesen hos ogräsets rötter. Täck med minst 10–20 cm grus ovanpå för att ytterligare minska ljusinsläppet.
- Uppfart eller parkeringsyta för bil: N2 som minimum, N3 om makadam med grövre stenstorlek används. Viktigt att lägga minst 30 cm bärlager ovanpå duken innan ytan trafikeras med fordon.
- Dränering runt husgrund: N2 läggs utanpå dräneringsplattorna för att förhindra att finkornigt material tränger in och täpper till systemet. Det är ett av de viktigaste användningsområdena för markduk och ett där rätt klass och korrekt läggning har stor påverkan på hur länge dräneringen fungerar.
- Vägbygge eller anläggning med bergkross: N3 eller N4 beroende på stenstorlek. Bergkross med vassa kanter sliter hårdare på duken än rundat grus, och det är en av anledningarna till att klass, inte bara vikt, styr valet.
- Rabatt under dekorsten: N2 fungerar bra som separationslager och ger ett visst ogrässkydd. Fiberduk är dock inte konstruerad som renodlad ogräsduk och garanterar inte att ogräs hindras, framförallt inte mot maskros, kvickrot och parkslide som har starka och djupgående rotsystem.

Praktiska monteringsregler att känna till
- Skarva med överlapp – enligt AMA Anläggning ska skarvar ha minst 50 cm överlapp; ett smalare överlapp riskerar att glida isär under fyllning och kompaktering
- Skydda mot solljus – markduk bryts ner av UV-strålning och ska täckas med fyllnadsmaterial så snart som möjligt; lämna den inte exponerad för sol under längre perioder
- Bärlager ovanpå – lägg alltid minst 30 cm bärlager ovanpå duken innan ytan trafikeras med maskiner, bilar eller lastbilar
- Fäst kanterna – använd förankringsspik längs kanterna för att hålla duken på plats under fyllningsarbetet, framförallt i sluttningar och vid exponerade ytor
- Svart eller vit – svart duk används primärt som ogrässkydd, vit är vanligast i anläggningsarbeten; färgen påverkar inte styrkan men svart blockerar ljuset effektivare
Markduk är ett av de billigaste insatsmaterialen i ett markprojekt, men ett av de som har störst påverkan på hur länge konstruktionen håller. En duk som kostar några hundra kronor extra och väljs rätt från start kan förhindra sättningar och dräneringsproblem som annars kostar mångdubbelt att åtgärda i efterhand.